sagoor

Suttit uppe hela natten för att se den 81:a Oscarsgalan tillsammans med min fina Victor.
Och vilken gala! Satt som fängslad i över 6 timmar, från röda matten till Bästa film.
Och var det värdiga vinnare: Absolut!
Tänkte jag skulle skriva mer om galan i kväll för nu måste jag göra mig i ordning för att åka till Komvux
på möte angående att jag ska plugga upp betyg.

Hörs sen!

Shit vad jag kommer sakna min kollegor när jag slutar :(
Tack alla ni fina som hjälpte till och tog pass och liknande nu.
Kommer bli knäppt att inte träffa er typ varje dag!
Ni är bäst!!!!

Jag fick vikariatet. Så på tisdag börjar jag.
Det innebär att jag säger upp mig från detta nuvarande jobb. Idag.
Måste dock lösa mina pass denna vecka för att underlätta.
Men ååh, jag är så glad! :D

Helgen var förövrigt så otroligt mysig!
I fredags jobbade jag hela dagen på dagiset, sedan åkte jag hem till pappa och familjen
där vi hade en dundermysig kväll med pussar och kramar med bröderna, Lets Dance och slutligen
sov jag över och delade säng med min fina Mitras. Mysigt deluxe.

Igår vaknade jag tidigt av att Mitras petar på mitt huvud och vill gå upp.
Hör att pappa är uppe med Love så jag skickar ut honom och somnar om till strax innan nio.
Upp och äta frukost med Paula och Love.

Sedan gör sig jag och Mitras i ordning för en tur till Armemuseum och Hjälte-utställningen.
Vi möter upp Victor med kramar och pussar i Slussen och vid halv tolv anländer vi till museet.
Ååååh, vilken mysig dag det var! Hjälte-utställningen var jättebra och intressant och Spiderman kom på besök och Mitras
var helt betagen, hans stora idol liksom! :)
Fanns en hjälte stig som man skulle gå på och om man klarade det så fick man en brosch där det stod
"jag är en HJÄLTE" på. Mitras gick hela två gånger. Sedan färlagde han Robin Hood och provade riddarhjälmar.
Vi han också med de övriga utställningarna där och det var intressant.
En vax häst med robot ben skrämde ihjäl oss alla tre. Haha.
Efter 3 timmar gick vi till resturangen för lite lunch. Satt och åt gott och pratade.
Vilken kanondag det var med världens bästa killar! Mitras är så härlig att vara på museum med!
Och Victor är världens bästa. Älskar er båda så otroligt mycket!
Nästa gång blir det nog Musikmuseet... Mitras och Victor är iaf väldigt pepp på det!
Fina älskade killar! <3

Sedan kände vi att det var dags att dra oss hemmåt.
Åkte hem till mamma dit även pappa och Nemo kom. Mamma bjöd på hembakta semlor och vi myste och fikade
och pratade ett tag. Jättemysigt!
Jag och Victor fick skjuts av pappa hem till Victor där vi snackade med hans föräldrar + syster.
Kvällen tillbringade vi kollandes på skräckfilm (jag var livrädd och Victor skrattade mest åt mig), myste, pussades, *barnförbjudet*, och skrattade. Jätteskönt kväll helt enkelt. Och jag vet att jag tjatar om det, men herregud, hur skulle jag inte kunna; Victor är den mest fantastiska pojkvän som finns och jag älskar honom genom allt! <3

Jag höll mig vaken så länge jag kunde och gick upp 06:20 imorse så nu är jag kanontrött men det är meningen!
För då kan jag sova några timmar när jag kom hem till Victor igen.
Eftersom det jag har väntat på i flera månder händer i natt; Oscarsgalan 2009!
Lite av min grej att sitta uppe hela natten och kolla live. 23:55-06:25 pågår det.
Och i år ska ju inte Victor upp och jobba tidigt så jag får sällskap!
Tur att jag är ledig imorn och inte ska vara i staden förens klockan 14:00.
Då kan jag sova ca 6 timmar iaf! :)

Nej, nu ska jag forsätta städa här. Sista gången någonsin hoppas vi.
Sedan ska jag kolla om någon kan ta mina pass denna vecka så jag kan prata med cheferna.
So long!

Nu håller vi alla tummarna att det blir sjukskrivning för damen på dagiset i 1 månad.
För då får jag ta hennes vikariat. 1 månad.
Och då säger jag upp mig.
Imorgon får jag svar och nu vill jag på riktigt att alla håller sina tummar och tår och allt ni kommer åt.
För detta är vad jag behöver.

Imorn ska jag öppna på dagiset och jobba 07:15-16:00.
Det kommer bli grymt. Jag längtar dit trots att jag var där idag på förmiddagen.
Jag har glömt hur det är att vara på ett jobb man skrattar på, man lär sig något på, man utvecklas och ser
barnen utvecklas. Jag har glömt hur det är att få komplimanger när man gör något bra eller oväntat/kreativt.
Rodnar och blir helt paff. Att det är såhär det ska vara!

Tummarna hålls och imorn kommer det avgörande ögonblicket. HOPPAS!!!

Nu sitter jag på hatjobbet och längtar hem. Ska hem till min fina pojkvän efter, och mamma + Gurra kommer och hämtar mig eftersom Gurra är ute och övningskör, så jävla skönt.
På lördag blir det museeum med Mitras och Victor. Försökte övertala Mitras om att vi skulle gå på vilket museeum
som helst, förutom Naturhistoriska eftersom vi alltid är där. Men det gick inte... Så det kanske bli det ändå.
Lill killen får välja. För han är ju så tokfin att man exploderar.

Nu längtar jag till min mysiga pojkvän, till pussar och mys. Innan sömnen måste insättas för att orka vara
den bästa fröken som går till gullungarna på dagiset.

Kanske ska kolla lite tv nu... Tjo.

I lördags började dagen med att jag promenerade hem till Victor med blommor och ett gulligt kort.
Sedan myste vi i sängen i några timmar ;)
Vid sextiden drog vi oss in till staden för att se "Fem gånger gud" på Stadsteatern.

En helt fantastiskt föreställning med fantastiska skådespelare och intressant manus.
Satt som klistrad i 1,5 timme. Hela konceptet var smart och roligt och sorligt på samma gång.
Jag rekomnerderar ALLA att se den! Verkligen, kan vara det bästa jag sätt på länge inom teatern!


Ur "Fem gånger gud".

Efter föreställning gick vi till Dovas där vi drack öl och drink och myste och pratade.
Bogge & Viktor kom efter ett tag och kvällen spenderades diskuterandes regimer och makt.
Kom hem vid 03:00 tiden.
Då blev det mackor och diskussion angående sjukdommar och självförvållade sjukdommar.
Pratade i en timme eller två innan vi myste ner oss i sängen och somnade ihop slingrandes.
Tack för en fantastiskt mysig dag, älskade Victor.

Det är 28 månader.
Det är 2 år och 4 månader.
Det är den största av alla kärlekar.
<3<3<3

Och jag älskar dig mer än alla ord i världen kan förklara, Victor.
Du gör mig til den lyckligaste tjejen i världen.
Och det finns ingen, absolut ingen, som du.
Du är allt jag någonsin vågat drömma om.


Den bästa av kärlekar.

Så, idag är det alla hjärtans dag och den ska jag spendera med min fantastiska pojkvän.
Han ringde imorse och sa puss på alla hjärtans dag. Det var mysigt.
Nu är jag snart klar och ska hem till honom med pussar och mys.
Sedan blir det teater (om inte biljetterna har släppts, ska kolla det snart) och annars bio.

Men eftersom detta är kärlekens dag måste jag säga att jag har världens finaste, underbaraste, sexigaste,
roligaste, busigaste, finaste, fantastiskaste, bästaste pojkvän.
Och att jag älskar honom så otroligt mycket att ord inte räcker till i någon mening.
Och jag vet att han är den stora kärleken och därför ska jag hålla fast vid honom för jag tror
att vi kan få ett lyckligt och kärleksfullt liv. <3

iiih, ska skynda mig nu så jag får pussa på honom!

Grattis på alla hjärtans dag!

Rapport från pappa:

Mitras har upptäckt Youtube! Han sitter timmar framför datorn, inne på Youtube
och lyssnar på Ebba Grön på högsta volym.
När han tröttnar på att sitta där, går han till sitt rum där han sätter på Ebba Grön skivan
på högsta volym och skriker (sjunger) och dansar runt till låtarna.
ÄLSKADE UNDERBARA UNGE!!!


Att man kan älska en liten människa så mycket. Min älskade Mitras.
Din storasyster tycker du är bäst i världen!! <3

Sitter på jobbet, ännu en kväll där.
Hade möte idag som jag mest ville skratta åt men det blir argminen istället.
Hot igen. Bortförklaringar igen. Byta samtalsämne igen.
Jag blir så trött.
Vill verkligen att det ska bli måndag så att jag kan dra mig till arbetsförmedlingen och
aktivera mig på vikariepoolen.
Får jag nått napp under veckan så säger jag upp mig.
Så kör jag vikariepool och lite på mammas jobb medan jag söker nytt jobb.

Allt jag vill är att säga upp mig. Slippa det här stället.
Uh. Ångestframkallande deluxe.

Tränade iallafall idag även fast jag hade NOLL lust.
Fick släpa mig själv dit.
När jag väl körde igång fick jag inte det där suget som ändå brukar komma när man börjar.
Men jag använde all ilska och ångest till att pressa mig själv så jag inte kunde andas vid kontidionen
och så att jag fortfarande, flera timmar senare, är helt skakis i ben, armar och mage.
Det är så det ska vara!
Imorn ska jag träna igen, efter dagiset, i Farsta. Kör två dagar i rad eftersom jag inte kunde i tisdags.

Morr. Nu ska jag äta middag snart och sen kommer min receptionistchef och ska "hålla mig sällskap",
men vad glad jag blir. Hurra. Verkligen.


Ska sova hos Victor i natt, det är något att se fram emot. Jättemycket.
Världens bästa pojkvän! <3

Vilket kap av biljetter jag hittatde igår!
Så, nu har vi bokat!
Den 20e april drar jag och min fina bästis oss ner mot Berlin för några dagar på tu man hand
i den fina staden! Så jävla mysigt.

Hittade biljetter för 200:- /person - Tur och retur!!!
Så med väskor och allt det där extra blev det 500:- /person.
Helt sjukt billigt!

Ska bli så jääävla kul att åka iväg med min bästis och bara
kolla museum och shoppa och hänga runt.
Sådär vårmysigt som bara april är.

Love you baby! <3


Nej, nu ska jag packa ihop träningsgrejerna och dra till gymmet för ett pass
innan jag ska till jobbet och slava (och ha pissmöte).
Ha en fin dag i solen!

Huvudvärken blir bara värre trots alvdon i nästan förstora doser och litervis med vatten.
Vill mest sova.
Mest bort härifrån. Från detta jobb.
Det är helt galet hur ett jobb kan få en att må så dåligt och hur det kan gå ut så mycket över ens liv.
Jag känner verkligen att min energinivår är lika med noll och jag är ingen rolig människa
att umgås med just nu. Och det suger. Jag är rädd att folk ska tröttna och allt det dära.
Känns så värt att säga upp sig trots ovisshet om jobb. I värsta fall får jag plugga upp massa
betyg på heltid och få några tusen i studiestöd. Vi får se.
Men i veckan ska jag anmäla mig till vikariepoolar och sen har jag ju lite tider på dagiset.
Jag känner i hela kroppen och hela själen att jag måste bort från detta jobb innan
det tar sönder allt som faktiskt är fantastiskt i mitt liv.
Jag tror med största säkerhet att jag kommer säga upp min inom nån till några veckor.
Helst skulle jag vija göra det idag.

Uh, min huvudvärk är enorm och jag mår inge bra alls. Ont i magen också.

3 timmar kvar innan mamma kommer och kör mig hem.
En evighet.

Nu sitter jag på jobbet som jag hatar och det är nära nu, riktigt nära, att jag säger upp mig.
Jag orkar inte!

Jobbade på mammas dagis på förmiddagen fram tills halv två.
Så jättemysigt! Det gick jättebra och jag ska jobba hela torsdagen och sedan
har jag några andra dagar inplanerade.
Det var fantastiskt att vara på ett ställe och må bra, ha kul och känna att man
gör något vettigt, att vilja göra något. Jag hade glömt bort hur det var.
Nu när jag sitter här på detta skitjobb känner jag bara ångest, jag blir
ledsen, arg och konstig.
Och det är inte bara jag som tar skada, det går ut över alla omkring mig.
Jag vet att jag skulle vara en så mycket bättre flickvän, storasyster, vän och dotter om
jag var på ett jobb jag trivdes med.
Hela jag skulle bli så mycket gladare och få mer energi.
Så förlåt mina älskade att jag är som jag är just nu. <3

Mamma är snäll och kommer hit redan vid halv tio ikväll och
hänger med mig en timme och sen får jag skjuts hem. :*
Så nu gäller det bara att stå ut 5 timmar. SUCK.

Dock så fick jag 2 gratis biljetter till "Fem gånger gud" på Stadsteatern på lördagkväll
av mammas chef. Tack Ida! :)

Grattis på namnsdagen världens finaste Fanny! <3

Annars så har jag fått två fasta dagar på dagiset bara denna vecka.
Imorn jobbar jag halvdag för att sedan jobba kväll på hatjobbet.
Och på torsdag när jag är ledig jobbar jag hela dagen.
Så jävla kul det ska bli! Skönt att få in en fot.
Och såklart fortsätta söka massor med jobb eller vikariepooler.

Nu är jag hemma hos mannen min.
Vi har haft en riktigt mysig dag idag.
Promenerat och varit i Globen och sådär.
Just nu repar han med sin nya basist och jag äter vindruvor. Mums.

Klockan är 03:30
Och jag kan inte sova.

Lyssnar på Lars Winnerbäck, och njuter.
Lyssnar på The Beatles, och njuter.
Lyssnar på Led Zeppelin, och njuter.
Lyssnar på Anna Ternheim, och njuter.
Musiken är fantastisk.

Jag vill inte sova.
Jag har så mycket jag tänker på,
funderingar och meningar utan ord.

Jag saknar att skriva.
Det händer inte lika ofta och spontant som förut.
Och jag saknar det.
Det finns så mycket därinne som vill ut i ord.
Ord som kanske inte finns annat än i synonymer.
Men jag saknar det.
Läser igenom alla 200 dikter jag publicerat sedan 2003.
Hur jag förändrats över åren som person och som skribent.
Det är intressant.
Vem  var hon, den vilsna 13 åringen som skrev om ett liv utan liv?
Var det verkligen jag? Kan jag fortfarande relatera till henne?
6 år sedan nu.
Hur många Freja har jag inte varit sedan dess i försöket att hitta mig själv.
Och hade jag verkligen stått där jag står nu om jag inte upplevt alla delar av tonåren.
Alla stilar och alla känslor. Alla kärlekar och alla vänner. Alla vinster och alla förluster.
Nej. det hade jag inte. Därför kan jag inte ångra något av mitt liv.
Jag kan önska att jag skulle sluppit några delar av det. Att jag kunde stå här utan dem.
Att jag inte hade stått där som 11 åring med en vikt långt under BMI och tankar på
att inte vilja mer. Att inte gå till skolan och ligga med nerdragna persiener dagarna långa.
Ingen 11 åring ska få uppleva det.
Och ingen 14 åring ska behöva få höra av sin psykolog att dem inte får lämnas ensamma en endaste
sekund. Att det är fara för ens liv då. Ingen ska behöva bli vaktad dygnet runt av sina föräldrar.
Ingen ska behöva vara borta från skolan nästa en hel termin och ingen ska behöva stå på en ballkong
och säga att man vill hoppa. Ingen ska behöva tillbringa en endaste natt på akutpsyk.
Ingen ska egentligen behöva uppleva det jag upplevde.
Men på ett sätt kanske det var tvunget att vara så för att jag skulle kunna bli den jag var idag.
Det känns bara konstigt. Att jag för 6 år sedan inte ville vara här längre.
Idag kan jag inte tänka tanken på att inte få leva. Jag vill leva.
Jag har hela livet framför mig och jag ser fram emot varje sekund av det.
Jag har ett vackert liv med vackra och fantastiska och starka människor runt mig.
Min familj. Min fantastiska stora familj. Mina vänner. Min kärlek. Mitt liv.

Min mamma och min pappa, de starkaste jag vet.
De har stått bakom mig, framför mig, intill mig, genom livet. Och trots att det har gjort ont i dem
och trots att jag inte alltid varit enkelt så står dem där än idag och öser kärlek över mig.
Och jag gör detsamma för det finns inga bättre föräldrar än mina.

Mina bröder. De ger mig livet varje dag och jag skulle göra allt för dem.
Jag kan inte se ett liv utan dem. Mina grabbar, mina hjärtan.
För varje dag jag får vara deras storasyster är jag världens stoltaste och
lyckligaste tjej. För dem är värda allt. Dem är allt.

Min plastmamma. Som har stöttat mig in i det minsta och alltid funnits där.
Trots att hon egentligen inte behövt. Hon är fantastisk.

Mina vänner. Järngänget; Linn, Amanda och Mimmi. De finaste vännerna man kan önska sig.
De har varit där igenom allt. Och trots rädsla och ovisset har de stått där och alltid varit nära.
14 år har vi hållit ihop och delat allt. Och trots våra olikheter och skilda liv står vi varandra
sådär nära som är obeskrivligt.

Fanny. Att finna en människa som kan se dig rakt igenom och som förstår dig även fast du inte
ens pratar är fantastiskt. Att får dela sitt liv och sina upplevelser med henne betyder allt.
Jag ser fram emot en livslång vänskap fylld av känslor och skratt.


Victor. Min stora kärlek. Min bästa vän. Han står där, precis nära, genom allt. Han tar mig till sig
och han tröstar. Han skrattar och han busar. Han älskar och han ger mig precis allt.
Och hans leende gör mig varm i hela kroppen. Och när han håller mig nära kan
inga monster i världen komma åt mig. Inte ens dem som äter upp mig innefrån och ut.
Och jag ger honom all min kärlek. För han är den mest fantastiska människa jag
någonsin träffat. Och jag ser fram emot ett liv med honom.

Och så måste jag säga Nils.
Som stod brevid mig när allt det värsta pågick och fanns där när
jag inte ville ha någon nära.
Alla borde få uppleva en sådan vän och jag tackar honom med
hela mitt hjärta. Och jag saknar honom, enormt.

Nu blev allt sådär långt och utlämnande och ja.
Egentligen borde jag bara spara detta i utkast.
Men skitsamma. Det är inga hemligheter.
Det är en hyllning till livet jag lever idag.
Det är en glädje av att äntligen acceptera sig själv och sitt liv.
Och full av babbel från en övertrött och överfilosoferande tjej.

Nyss hemkommen från staden.

Idag har jag sovit så länge att mamma trodde jag hade dött.
Insåg att jag under natten fått ett brutalt munsår.
Sedan fick jag lyssna på hennes och Evas snack om killar. (Kul, verkligen. Inte).
Vi fixade oss och promenerade mot staden där vi gick runt.
Satte oss på Hurry Curry och drack chaite och pratade.
Fanny kom och hon och jag gick och hämtade ut våra biobiljetter.
Sedan käkade vi nachos i Kungshallarna.
Och pratade sådär mycket om allt och inget som vanligt.
Vid halv sju gick vi och handlade snacks på bion.
Sedan var det dags att se BOLT i 3D!
Så jävla härlig, rolig och sorligt fin film!! Rekomenderar verkligen den, även fast det är en barnfilm.
Att se den i 3D var jättehäftigt och jag satt och duckade och försökte slå bort saker, haha.
Skiljdes åt från min fin fin fina bästis och jag saknar henne redan. Nästa vecka, darling?
Du är bäst! <3

Nu sitter jag hemma. Tänkte först gå ut efter bion men mitt munsår gör att jag
mest inte vill vistas bland folk. Plus att jag ska upp och köra att hårt pass på gymmet imorn
så jag vill inte vara bakis.

Pratade med kärleken min nyss. Han festar sönder Västerås och hade spytt hela morgonen.
Härliga killen! Älskar honom massor och längtar tills imorn :) <3

Nu: film och te.

Nu har jag inte skrivit något på massor av dagar.
Det har mest berott på att jag inte haft tid eller lust eller ork.

Har egentligen ingen ork eller lust nu heller men slänger in ett kort inlägg:

Jag hatar mitt jobb.

Sitter på jobbet och väntar på att få sluta om 1,5 timme.
Efter jobbet är det gymmet som gäller, även fast kroppen mest vill sova.
Men jag tänkte köra kondition och mage + ben idag, runt 1 timme.
Sedan ska jag basta och duscha jättelänge. Haha.
Vid fem är det dags att möta min bästis i staden för att dra runt och kolla och käka nån middag.
Klockan 20:00 ska vi vara på Orionteatern för att se genrep av BOUNCE.
Kommer bli grymt!
Sen ska min fina bästis med mig hem för översovning. Kommer bli bäst! <3

Igår jobbade jag kväll... Det var okej, kollade mest på tv och läste ut min bok.
Åkte hem till Victor efter... Eller jag mötte honom i Medis och vi åkte hem tillsammans.
Älskade killen!

Nej. Nu ska jag snart ringa mammas chef på dagis och kolla om att börja jobba 1-2 dagar i veckan där.
Vore najs. Göra det samt vikariepool eller liknande för dagis.
Fram till hösten iaf. Vi håller tummarna!

Håller tummarna har jag gjort hela dagen för Jenny som provjobbade på att annat ställe
och kanske kan få komma bort från den här skiten! :)

Trevlig helg jag har haft!

I fredags spenderade mamma och jag en heldag på Yasuragi Hasseludden! Så jävla mysigt.
Helt avkopplande och trevligt.
Sedan hämtade vi upp Victor och han och jag åkte till pappa för att äta middag och mysa ett tag.
På kvällen promenerade vi hem till Victor och myste.
Igår var vi istaden och handlade present och kläder.
Sedan kom vi hem till Victor och där var det firande av hans mamma som fyllde år med massa folk
och god mat!
Jag var trött så jag åkte hemmåt vid tio tiden och kollade Walk the Line och hade det bra.
Victor drog till sitt band.

Idag vaknade jag sent men det är okej, ska sätta igång med Irlands albumet nu tänkte jag :)